Oftast sägs att vikingatiden varade mellan år 800 och 1050, och det stämmer på ett ungefär. År 1066 inträffade två stora och viktiga slag i England som förändrade historien. Slaget vid Stamford Bridge den 25 september och slaget vid Hastings den 14 oktober.
I Stamford Bridge besegrades den norske kungen Harald Hårdråde av anglosaxarna med ledning av kung Harold Godwinson, och detta slag betraktas som slutet på vikingatiden eftersom vikingarna slutade med sina storskaliga fälttåg efter det.
Vad Harold Godwinson beträffar fick han skynda sig mot Hastings där han stupade och hans styrkor besegrades av
Wilhelm Erövraren.
En annan sak som påverkade slutet på vikingatiden var kristendomens utbredning. Allt fler småkungar, hövdingar och stormän övergick till den nya religionen, och redan från 900-talet började den gamla tron tryckas tillbaka och de hedniska sederna sågs med oblida ögon av kyrkans män. I takt med att smårikena enades och blev större och färre krävdes en annan ledning och där fick kyrka och krona mer kraft och kontroll. När Norden går in i medeltiden på 1100-talet finns redan flera kyrkor uppförda och kristendomen är väl etablerad med andra seder och bruk. Antagligen levde asatron kvar betydligt längre i avlägsna stugor, men hemlighölls i större utsträckning.